Flamingoblomma – blanka vaxhöljen och röd kolv

Flamingoblomman – tropisk epifyt med vaxblanka höljen

Få krukväxter behåller sina blommor lika länge som flamingoblomman. Det röda, hjärtformade höljet sitter kvar i veckor och ser nästan konstgjort blankt ut, vilket har gjort arten till en av de vanligaste blommande krukväxterna i svenska hem. Den kommer från regnskogarna i Colombia och Ecuador, där den lever som epifyt uppe på trädstammar snarare än nere i marken.

Att den i naturen är en epifyt förklarar en hel del av skötseln. En planta som klamrar sig fast på en grenklyka högt uppe i krontaket har rötter som är vana vid luft, fukt och löst material runt sig — inte vid kompakt, blöt krukjord. Liksom fredskallan hör flamingoblomman till kallaväxterna (Araceae), men där fredskallan tål djup skugga vill flamingoblomman ha tydligt mer ljus för att sätta sina höljen.

Höjden stannar oftast kring 30–40 cm inomhus. Odlingszon spelar ingen roll här — flamingoblomman är en ren inneväxt i Sverige och klarar inte ens svala uterum vintertid. Den verkliga utmaningen är den torra luften under uppvärmningssäsongen, något vi återkommer till längre ner.

Heter den flamingoblomma eller rosenkalla?

Här blir namnen lite röriga, och det är värt att reda ut. I handeln säljs den storbladiga arten Anthurium andraeanum nästan alltid som flamingoblomma, och det är så de flesta svenskar känner igen den. I strikt botanisk svenska är bilden en annan: SLU Artdatabankens namnregister och svenska Wikipedia reserverar namnet flamingoblomma för den närbesläktade Anthurium scherzerianum och kallar A. andraeanum för rosenkalla.

Skillnaden syns på höljet. Hos A. andraeanum är höljet stort, brett hjärtformat och plant, med en rak eller svagt böjd kolv — det är den typ som dominerar i blomsterhandeln. Hos A. scherzerianum är höljet smalare och kolven ofta lockig som en grissvans, vilket gett den engelska smeknamnet pigtail plant. Båda hör till släktet Anthurium, som med närmare 1 200 arter är det största i kallaväxtfamiljen.

I praktiken spelar namnvalet mindre roll för skötseln, eftersom de två arterna behandlas i stort sett likadant. Vi använder flamingoblomma här eftersom det är det namn de allra flesta köper och söker på, men den som vill vara botaniskt exakt kan alltså kalla just denna art rosenkalla. Giftmässigt gäller dessutom samma sak för hela släktet, vilket vi går igenom i avsnittet om giftighet.

Det röda höljet är ett blad, inte en kronblomma

Det vi uppfattar som blomman är egentligen ett omvandlat blad. Hos kallaväxterna sitter de riktiga, oansenliga blommorna tätt packade på den upprätta kolven, och runt kolven växer ett enda stort hölje vars uppgift är att locka pollinerare. Hos flamingoblomman är höljet vaxartat och blankt, oftast i klarrött men numera framodlat även i rosa, vitt, lax och nästan svart.

Just därför håller en flamingoblomma i blom så länge. Ett kronblad vissnar på några dagar, men ett blad åldras långsamt, och därför kan ett enda hölje stå friskt i flera veckor. Missouri Botanical Garden noterar att plantan blommar i stort sett året om under goda förhållanden, med tyngdpunkt på den ljusare delen av året. Frukter sätter den däremot sällan inomhus.

Med åldern bleknar ett hölje och får gröna stråk innan det vissnar. Det är helt naturligt och inget sjukdomstecken. Vill du hålla plantan prydlig klipper du av det gamla höljet med stjälk och allt nere vid basen, så styr du kraften mot nästa knopp i stället för mot ett hölje på upphällningen.

Flamingoblomman trivs i ljus halvskugga, inte i direkt sol

Ett fönster mot öster eller väster är nära nog idealiskt. Där får flamingoblomman det ljusa, indirekta ljus som behövs för att den ska sätta höljen, utan den skarpa middagssol som lätt bränner de blanka bladen. Brittiska Royal Horticultural Society, som odlar arten i sina växthus, anger uttryckligen ljust indirekt ljus som förutsättning — för lite ljus och plantan nöjer sig med att bara bilda blad.

I ett söderfönster behöver den skydd. Ställ den en bit in i rummet eller bakom en tunn gardin under sommarhalvåret, så slipper både blad och höljen solbränna. Under novembermörkret är problemet det motsatta: då är ljuset så svagt att en planta som stått längre in gärna får flytta närmare rutan för att fortsätta blomma.

Tål du inte att flytta om plantan efter säsong får du välja en kompromissplats med mycket dagsljus men utan direkt sol. Ett rum som är ljust större delen av dagen ger flest höljen över året, och flamingoblomman behåller då sin täta, mörkgröna bladtuva.

Hur ofta vattnar man flamingoblomman

Vattna när den översta centimetern jord känns torr, vilket inomhus oftast blir ungefär en gång i veckan under den ljusa delen av året. Flamingoblomman vill ha jämn, lätt fukt i jorden men aldrig stå blött — som epifyt är rötterna känsliga för syrebrist, och vatten som blir kvar i krukfatet leder snabbt till rotröta. Häll därför alltid av överskottsvattnet en stund efter vattningen.

På vintern går allt långsammare. När tillväxten vilar och avdunstningen är lägre räcker det ofta att vattna varannan vecka, och då gör du mer skada med för mycket vatten än med för lite. Känn hellre på jorden en extra gång än att vattna på rutin.

Vattnets kvalitet är värd en tanke. RHS påpekar att anthurium ogillar kranvatten, och i delar av Sverige kan kalk och klor med tiden ge bruna bladspetsar. Står vattnet framme ett dygn före vattningen, eller samlar du regnvatten i en kanna på balkongen, slipper du en del av det problemet.

Luftfuktighet inomhus och bruna bladspetsar

Bruna, torra bladspetsar är flamingoblommans vanligaste skönhetsfel, och i svenska hem beror de nästan alltid på torr luft. När elementen går från oktober till mars faller luftfuktigheten inomhus lätt under 30 %, milsvitt från de fuktiga regnskogar där växten hör hemma. En epifyt som är van vid fukt dygnet runt reagerar tydligt på den torra inomhusluften.

Det finns enkla sätt att höja fukten kring plantan. En bricka med lecakulor och lite vatten under krukan avdunstar långsamt och skapar ett fuktigare mikroklimat, utan att krukan står i blöt. Ett badrum med fönster hör av samma skäl till de bästa platserna, eftersom luften där är naturligt fuktigare än i ett vardagsrum med element på.

Redan bruna spetsar blir aldrig gröna igen. Du kan klippa bort den torra spetsen snett med en sax så att bladet ser snyggare ut, men det är bättre att åtgärda orsaken så att nya blad får växa ut hela och friska.

Vilken jord och näring behöver flamingoblomman

En luftig, mullrik och svagt sur jord passar flamingoblomman bäst, eftersom den efterliknar det lösa material epifyten lever i ute i naturen. RHS rekommenderar en blandning av torvfri, svagt sur planteringsjord med inslag av perlit och bark; barken och perliten håller jorden öppen så att rötterna får luft. En vanlig kaktus- eller orkidéjord uppblandad med lite vanlig krukjord fungerar också bra hemma.

Näring vill den ha, men måttligt. Under växtsäsongen räcker svag näringslösning ungefär varannan vecka, gärna en blomväxtnäring eller en orkidénäring. Flamingoblomman är ingen storätare, och för mycket gödsel ger frodiga blad på höljenas bekostnad — plantan lägger då kraften på grönmassa i stället för på blomning.

Från senhösten och vintern avstår du från näring helt. Först när dagarna blir längre fram emot mars vaknar tillväxten igen, och då börjar du om försiktigt med utspädd näring varannan vecka.

Varför blommar inte flamingoblomman

Den i särklass vanligaste orsaken är för lite ljus. En flamingoblomma överlever länge i ett mörkt hörn men nöjer sig då med att bilda blad, eftersom den inte får energi nog att driva fram höljen. Flytta en planta som vägrar blomma till ett ljusare läge i öster eller väster, utan direkt sol, så kommer blomningen ofta igång inom någon eller ett par månader.

Är det ljuset eller näringen? Ibland är det faktiskt det senare. För mycket kväverik gödsel ger samma resultat som för lite ljus — massor av blad men inga höljen — eftersom plantan inte känner något behov av att sätta blomma när den frodas. Dra då ner på gödslingen och se till att ljuset räcker innan du gör något annat.

Temperaturen spelar också in. Flamingoblomman blommar villigast i jämn värme kring 18–25 °C, och en planta som stått kallt och dragit vid ett otätt vinterfönster tar gärna paus i blomningen. En stabil, varm och ljus plats är den enskilt bästa knuffen mot nya knoppar.

Flamingoblommans skadedjur: ullöss och spinnkvalster

Flamingoblomman är överlag tålig, men ett par skadedjur återkommer i den varma, torra inomhusluften. Missouri Botanical Garden lyfter särskilt ullöss och spinnkvalster, men även mjöllöss och sköldlöss kan dyka upp på plantan. Alla suger växtsaft och försvagar bladen om de får hållas.

Ullöss

Ullöss syns som små vita bomullstussar i bladvecken och där bladet möter stjälken. De sprider sig gärna från planta till planta, så kontrollera nyinköpta exemplar innan de får sällskap av de gamla i fönstret.

Spinnkvalster

Spinnkvalster trivs just i torr värme och är svåra att se med blotta ögat. Tecknen är fina ljusa prickar på bladen och, vid kraftigare angrepp, hårtunt spinn på bladens undersidor. Högre luftfuktighet är både förebyggande och en del av behandlingen, eftersom kvalstren ogillar fukt.

Vid lindrigt angrepp räcker det ofta att torka av bladen med en trasa fuktad i ljummet vatten med lite såpa. Återkommer angreppet behandlar du med såplösning eller en färdig växtskyddsprodukt för krukväxter, och upprepar med någon veckas mellanrum tills djuren är borta.

Så planterar du om och delar flamingoblomman

Våren är rätt tid att byta kruka. Flamingoblomman vill stå ganska trångt och behöver omplanteras först när rötterna fyllt krukan, ungefär vartannat till vart tredje år. En planta som börjar skjuta luftrötter ovanför jorden visar att den trivs — låt dem vara, eller mylla ner dem löst i ny jord vid omplanteringen.

Vill du ha fler exemplar är våren också rätt tillfälle att dela en stor, väletablerad planta. Förökning sker genom delning eller på de sidoskott plantan bildar med tiden; till skillnad från många klätterväxter tar du inte gärna sticklingar på en enskild bladbit. Välj en ny kruka bara några centimeter större än den gamla, så att rötterna inte omges av mer blöt jord än de hinner använda.

1. Vattna dagen innan. Vattna plantan dagen före omplanteringen. Fuktiga rötter släpper jorden lättare och tar mindre skada när du delar tuvan.
2. Ta ut plantan. Lirka försiktigt ut flamingoblomman ur krukan. Håll om bladbasen och stjälp den åt sidan, så att du inte bryter blad eller luftrötter i onödan.
3. Frilägg rötterna. Peta bort en del av den gamla jorden från rotklumpen, så att du ser var de naturliga deltuvorna och sidoskotten sitter.
4. Dela tuvan. Dra isär eller skär med ren kniv klumpen i två eller tre delar. Varje del ska ha både egna rötter och flera friska blad för att klara sig.
5. Plantera i luftig jord. Sätt varje del i en lagom stor kruka med luftig, svagt sur jord blandad med perlit och bark. Plantera på samma djup som tidigare och tryck till lätt.
6. Vattna och ställ ljust. Vattna ordentligt och låt överskottsvattnet rinna av. Ställ de nya plantorna ljust men utan direkt sol och håll luften runt dem extra fuktig de första veckorna.

Är flamingoblomman giftig för människor och husdjur

Ja, flamingoblomman är giftig. Den amerikanska djurskyddsorganisationen ASPCA klassificerar anthurium — i deras register under namnet Anthurium scherzeranum, med flamingoblomma som ett av de listade vardagsnamnen — som giftig för hund och katt. Eftersom klassificeringen gäller hela släktet Anthurium omfattar den även A. andraeanum. Orsaken är olösliga kalciumoxalatkristaller i blad, stjälkar och höljen, samma ämne som finns i flera andra kallaväxter, däribland fredskallan.

Tuggar ett djur på växten frigörs kristallerna och ger omedelbar sveda. ASPCA beskriver symtomen som irritation och kraftig brännande känsla i mun, tunga och läppar, kraftig dregling, kräkningar och svårt att svälja. Allvarliga förgiftningar är ovanliga eftersom själva svedan får de flesta djur att sluta tugga, men en katt som ändå smakat på ett blad mår dåligt en stund och bör hållas under uppsikt.

För människor är bilden likartad men oftast lindrigare. Giftinformationscentralen anger att flamingoblomma innehåller irriterande ämnen som kan ge sveda i mun och svalg samt magbesvär som ont i magen, illamående, kräkningar och diarré om man får i sig växtdelar. Vid lindriga besvär räcker det att ge lite dryck och skölja munnen; vid kvarstående eller kraftiga symtom kontaktar du Giftinformationscentralen på 010-456 67 00, eller 112 i akuta fall. Placera plantan utom räckhåll för små barn och husdjur, så är problemet i praktiken ur världen.

Vanliga frågor om flamingoblomman

Läs även

• Fredskalla – skötsel och blomning →
• Alla krukväxter →
• Guider och skötselråd →