Papegojblomma – Strelitzia reginae med orange näbblika blommor

Papegojblomman – sydafrikansk exot i det ljusa fönstret

Längs Kapprovinsernas och KwaZulu-Natals soliga sluttningar i Sydafrika växer papegojblomman vild, och det förklarar mycket av skötseln inomhus. Där står den i fullt dagsljus större delen av dygnet och bygger upp den kraft som krävs för de färgstarka blommorna. I ett svenskt fönster är just ljuset den knappa resursen, inte värmen.

Namnet kommer av blomman, som med sina orange och blå flikar liknar huvudet på en exotisk fågel — på engelska heter den bird of paradise. Det vetenskapliga namnet Strelitzia gav britten Joseph Banks växten efter drottning Charlotta av Mecklenburg-Strelitz, en av grundarna till det som i dag är Kew Gardens. I handeln möter du den oftast som strelitzia eller paradisfågelblomma, men det vedertagna svenska namnet är papegojblomma.

Som krukväxt är den storväxt. Inomhus stannar den oftast kring en meter, men en gammal planta i stor kruka kan nå uppåt två meter med blad som reser sig på långa skaft rakt ur jorden. Papegojblomman hör till krukväxterna i svenska hem och är en ren inneväxt — odlingszon spelar ingen roll, eftersom den inte tål frost och måste in långt innan höstkylan kommer.

Blomman som liknar en fågel – och de oansenliga riktiga blommorna

Det som ser ut som en fågel med rest kam är i själva verket en hel blomställning. Ur ett vågrätt, båtformat högblad reser sig blommorna en i taget: tre lysande orange kalkblad och tre klarblå kronblad, där två av de blå har vuxit ihop till en pilformad del som pollinerande fåglar landar på. I papegojblommans hemtrakter sköter just nektarfåglar pollineringen.

Bergianska trädgården och andra botaniska samlingar visar arten i blom på senvintern och våren, men den synen är ovanlig i vanliga hem. Hos oss handlar odlingen oftare om det vackra bladverket: stora, gråglänsande blad som breder ut sig som åror. En frisk, tät planta är dekorativ även utan en enda blomma.

Vill du försöka få fram blomningen är tålamod nyckeln, vilket nästa avsnitt återkommer till. Köper du en planta som redan står i knopp har du störst chans att faktiskt få se de orange näbbarna slå ut den första säsongen.

Varför blommar papegojblomman så sällan inomhus i Norden

Det korta svaret är ljusbrist och ung ålder. Brittiska Royal Horticultural Society, som odlar släktet i sina växthus, anger att en planta brukar behöva vara rejält stor och fem till tio år gammal innan den sätter sin första blomma — och då bara om den får tillräckligt med ljus och näring. En nyinköpt planta på fönsterbrädan är ofta för ung.

Lägg till den nordiska vintern. För att bilda knoppar behöver papegojblomman mycket ljus under lång tid, och under november–februari är dygnen i Sverige för mörka för det. Därför är blommande exemplar i nordiska hem ovanliga, även hos plantor som annars mår bra. Ett söderfönster och eventuellt en växtlampa under den mörka årstiden förbättrar oddsen märkbart.

Ett vanligt knep är att hålla plantan något krukbunden. Både RHS och Missouri Botanical Garden noterar att en strelitzia gärna blommar villigare när rötterna fyller krukan ordentligt, så plantera inte om i onödan. För stor kruka göder bladverket på blomningens bekostnad.

Papegojblomman vill stå mycket ljust, men skyddad från stekande sol

Ett söderfönster är nästan ett krav. Papegojblomman kommer från en plats med sol större delen av dygnet, och i Sverige får den sällan för mycket ljus inomhus — tvärtom är det oftast för lite. Ställ den i husets ljusaste rum, gärna nära rutan, så att bladverket bygger upp kraft inför en eventuell blomning.

Den enda solrisken är stark middagssol bakom glas under högsommaren, som kan bleka eller bränna bladen. Står plantan i ett söderläge med eftermiddagssol kan en tunn gardin de varmaste timmarna räcka som skydd. RHS påpekar att en planta i blom mår bra av lätt skugga just då, så att de orange blommornas färg inte bleknar.

På sommaren kan papegojblomman med fördel flyttas ut. En skyddad, varm balkong eller uteplats ger den ett ljusrikt uppsving, ungefär som RHS rekommenderar för brittiska förhållanden. Vänj plantan vid utomhusljuset gradvis under någon vecka, och ta in den i god tid på hösten — vid +10 °C är det dags, för kallare än så tål den inte.

Hur ofta vattnar man papegojblomman

Under växtsäsongen vill papegojblomman ha jämnt fuktig jord. Från april till september är den törstig och behöver vatten ofta, ibland flera gånger i veckan om den står varmt och ljust, men jorden ska aldrig stå blöt. Töm krukfatet en stund efter vattningen, så att rötterna inte blir stående i vatten och börjar ruttna.

På vintern vänder behovet. RHS råder att från slutet av november låta jorden torka upp en del mellan vattningarna, eftersom plantan vilar och avdunstningen är låg i det svala, mörka rummet. Vattnar du lika flitigt på vintern som på sommaren är rotröta den vanligaste följden.

Papegojblomman trivs dessutom i hög luftfuktighet, ett arv från den fuktiga sydafrikanska kustens klimat. När elementen torkar ut inomhusluften från oktober till mars kan du spreja bladen med ljummet vatten då och då, eller ställa krukan på ett fat med lecakulor och lite vatten. Det håller luften kring plantan fuktigare utan att jorden dränks.

Vilken jord och näring behöver papegojblomman

En mullrik och väldränerad jord passar papegojblomman bäst. RHS rekommenderar en torvfri, lerbaserad planteringsjord med inblandad grus eller perlit för god dränering — den lerbaserade jorden ger samtidigt tyngd åt krukan, vilket är praktiskt för en planta som lätt blir topptung. Den extra dräneringen skyddar rötterna mot det stillastående vatten de är känsliga för.

Näring behöver den under den ljusa delen av året. En svag giva flytande näring varannan vecka från vår till sensommar räcker gott; mängden styrs av ljuset, eftersom en planta som inte får ljus ändå inte kan använda näringen. På vintern, när tillväxten står stilla, avstår du från gödsel helt och börjar om först när dagarna blir längre fram mot mars.

Papegojblomman står helst kvar i samma kruka några år. Byt jord och kruka först när rötterna verkligen fyllt den gamla, eftersom en lätt krukbunden planta både blommar villigare och mår bra. Vårens månader efter en eventuell blomning är rätt tid för omplantering, och då räcker en kruka bara ett snäpp större än den förra.

Varför får papegojblomman bruna bladkanter och kluvna blad

Bruna, torra bladkanter är det vanligaste skönhetsfelet och beror oftast på den torra inomhusluften under uppvärmningssäsongen. RHS knyter bruna bladkanter till för låg luftfuktighet, för lite näring eller ojämn vattning — alla tre vanliga i ett svenskt vinterrum. Höjd luftfuktighet kring plantan och jämnare vattning brukar lösa det, men en redan brun kant blir inte grön igen.

Är det luftfuktigheten eller vattningen som är boven? Känn på jorden och tänk efter hur rummet känns. Står jorden omväxlande knastertorr och dränkt pekar det mot vattningen, medan torr hud och spruckna läppar hos dig själv snarare avslöjar att luften är för torr även för plantan. Ofta samverkar de två.

Kluvna eller trasiga blad är något helt annat och oftast harmlöst. Stora strelitziablad fransar naturligt upp sig längs kanterna, särskilt om plantan stått ute i blåst — RHS beskriver just vindrivna, sönderfransade blad som ett utomhusfenomen. Det skadar inte plantan, men vill du undvika det ställer du sommarplantan vindskyddat.

Papegojblommans skadedjur: ullöss och sköldlöss

Papegojblomman är överlag tålig, men några sugande skadedjur återkommer i den varma, torra inomhusluften. Missouri Botanical Garden lyfter framför allt ullöss och sköldlöss, och RHS lägger till spinnkvalster. Alla suger växtsaft och trivs bäst när luften är torr, vilket gör vintern till den känsligaste tiden.

Ullöss

Ullöss syns som små vita bomullstussar i bladvecken och där bladskaftet möter stammen. Torka av dem med en trasa fuktad i ljummet vatten med lite såpa, och upprepa med några dagars mellanrum tills de är borta. Ett återkommande angrepp behandlas med en färdig växtskyddsprodukt för krukväxter.

Sköldlöss och spinnkvalster

Sköldlöss sitter som platta, bruna sköldar längs bladens undersidor och nerver, ofta med en klibbig hinna under sig. Spinnkvalster är svårare att se, men avslöjar sig med fina spinntrådar och ljusprickiga blad i torr luft. Högre luftfuktighet motverkar båda. Kontrollera alltid nya plantor innan de får sällskap av de gamla — det är så angreppen oftast tar sig in.

Så övervintrar du papegojblomman svalt och ljust

Papegojblomman är ingen sommarblomma som kasseras på hösten, utan en flerårig planta som lever vidare år efter år med rätt vinterskötsel. Den klarar att övervintra i vanlig rumstemperatur, men står gärna lite svalare och ljust under vintermånaderna. En sval övervintring låter plantan vila och kan göra den mer benägen att blomma.

Det viktiga är att hålla minimitemperaturen. Både Kew och RHS anger 10 °C som nedre gräns; kallare än så skadas plantan. Ett ljust rum som hålls svalt men frostfritt, någonstans kring 10–15 °C, är därför idealiskt — ett inglasat uterum eller en ljus, sval hall fungerar bra om temperaturen aldrig kryper under tio grader.

1. Ta in plantan i tid. Flytta in en sommarplanta innan nätterna närmar sig +10 °C, oftast i september. Papegojblomman tål ingen frost och skadas redan i kall höstluft.
2. Ge den ljusaste platsen. Ställ plantan i husets ljusaste fönster, gärna mot söder. Under den mörka årstiden är ljus den knappa resursen, så placera den nära rutan.
3. Sänk vattningen gradvis. Trappa ner vattningen under hösten och låt från slutet av november jorden torka upp en del mellan vattningarna. Plantan vilar och behöver mindre.
4. Avstå från näring. Sluta gödsla helt under vintern. Plantan växer inte och kan inte använda näringen, som i stället kan skada rötterna.
5. Håll svalt men frostfritt. Sikta på ett ljust rum kring 10–15 °C. En sval vinter låter plantan vila och förbättrar chansen till blomning, men temperaturen får aldrig under 10 °C.

Så förökar du papegojblomman med delning

Papegojblomman förökas enklast genom delning, inte med vanliga stamsticklingar. På våren, gärna i samband med en omplantering, kan du dela en stor och väletablerad planta i sidoskott som redan har egna rötter. RHS beskriver just delning av rotade sidoskott på tidig vår som den pålitligaste metoden för hemmaodlaren.

Lirka ut plantan ur krukan och leta rätt på naturliga skott vid basen. Skär loss ett skott med ren kniv så att en bit rot följer med, och plantera det i egen kruka med samma luftiga jord som moderplantan. Håll den nya plantan ljust och lagom fuktigt tills den kommit igång — räkna med att den, precis som fröplantor, dröjer flera år innan den blommar.

Att så från frö går också, men kräver tålamod. Fröet har ett mycket hårt skal som behöver filas och blötläggas före sådd, och en fröplanta kan dröja fem till tio år innan den blommar enligt RHS. För de allra flesta är delning av en befintlig planta därför en betydligt snabbare väg till fler papegojblommor.

Är papegojblomman giftig för människor och husdjur

Papegojblomman räknas som lindrigt giftig. Den amerikanska djurskyddsorganisationen ASPCA klassificerar Strelitzia reginae som giftig för hund, katt och häst, med magtarmkanalen som det som påverkas. Det är en annan och mildare typ av giftighet än hos kallaväxterna som fredskallan och fönsterbladet, vilka innehåller vassa kalciumoxalatkristaller.

Det är framför allt frön och frukt som ger besvär. ASPCA beskriver symtomen som lindrigt illamående, kräkningar och dåsighet, orsakade huvudsakligen av frukt och frön. Eftersom papegojblomman så sällan blommar och sätter frukt inomhus i Norden är risken i praktiken liten, men en katt eller hund som tuggar på en planta i knopp kan ändå må dåligt en stund.

För människor är bilden likartad och mild. Får ett litet barn i sig växtdelar kan det ge övergående magbesvär, och vid förtäring räcker det oftast att skölja munnen och dricka lite vatten. Vid kvarstående eller kraftiga symtom kontaktar du Giftinformationscentralen på 010-456 67 00, eller 112 i akuta fall. Placera plantan utom räckhåll för små barn och husdjur som gärna smakar på växter, så är problemet i praktiken ur världen. Förväxla inte heller arten med den giftigare buske som på engelska också kallas bird of paradise (Caesalpinia) och hör till ärtväxterna — det är en annan växt än papegojblomman.

Vanliga frågor om papegojblomman

Läs även

• Fredskalla – skötsel och blomning →
• Fönsterblad – flikiga blad och luftrötter →
• Alla krukväxter →
• Guider och skötselråd →